”ångest är ett tecken på att något behöver förändras i ditt liv” läste jag idag. Jo tack. Men vad? Och hur?
En glad själ tack. En energisk kropp tack. En lycklig relation tack. Ett stimulerande jobb tack. En fritid som fyller på med energi tack. Inga rädslor tack. Positiva tankar tack.
Å bara 399 kr. strålande. Då tar jag det paketet. Lyckliga livet- medium. Det räcker för mig.
Allt känns så långt borta. Som att det är ett berg att ta sig över. Som att jag just upptäckt hur mycket grejer jag behöver jobba med. Som att pappershögen ligger framför mig. Och jag har aldrig varit bra på papper och sånt där. Ta tag i saker. Hellre imorgon…
Och jag är lite rädd att jag bara skrapat på ytan. Att det finns mycket som ligger och väntar… eller så är det här botten.
Men det får väl vara okej. Det är inte som att jag önskat mig det. lite känner jag så- som att det är mitt eget fel. Om jag inte har lyckats tänka ”rätt” och fokusera på det positiva och se till att jag gör grejer som är bra för mig- då är det väl lite mitt eget fel. Men så är det ju inte. det fattar jag ju egentligen.
Jag skulle ha tränat mer regelbundet, varierat mitt umgänge, inte hållit fast vid samma kille i hundra år, som inte ville ha mig. Gått någon kurs. Utvecklat ett intresse. Det är ju typiskt sånt jag skulle gjort.
Fan fan fan. (säger Thåström, inte jag eftersom jag inte svär egentligen)
Idag lyssnar jag på Nina Simone- I shall be released.
Gode Gud, release me.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar